Serverless, på svenska ibland kallad serverlös, arkitektur betyder att en applikation inte ligger på en specifik server. Det är en molnbaserad datormodell där molntjänstleverantören hanterar all underliggande infrastruktur och därmed också bestämmer vilken server applikationen ska startas på. Som företag behöver ni därför inte själva ansvara för servrar och utvecklarna kan istället helt ägna sig åt att skriva och distribuera kod och fokusera på de funktioner och tjänster som deras applikationer ska utföra.
Har ni en serverless applikation betalar ni bara för det som körs, t.ex. när det skickas en request – inte för servern i sig. Kommer det inga requests, kan applikationen stängas ner vilket gör att det endast är den faktiska beräkningstiden som ni betalar för.
Det de flesta utvecklare vill åt när det kommer till serverless är skalbarheten. Man kan konfigurera sin applikation så att när efterfrågan ökar, ökas också resurserna. Endast fantasin (och plånboken) sätter gränserna. Dessutom kan det vara ett kostnadseffektivt sätt att hantera sina applikationer på då ni endast behöver betala för den faktiska användningen.
Användare kan tveka på serverless arkitektur främst på grund av att man inte själv kontrollerar infrastrukturen. En annan nackdel kan vara att om belastningen plötsligt blir väldigt hög, kommer det kosta därefter.
Vid traditionell serverbaserad arkitektur är det ni själva som ansvarar för att förbereda, skala och hantera servrar och infrastruktur där era applikationer körs. Applikationen “hostas” på en specifik server, antingen en fysisk eller virtuell, och det är för den ni betalar. Priset varierar alltså inte beroende på bearbetade förfrågningar utan ni betalar en fast kostnad för att ha tillgång till serverresurserna. Detta kan göra att ni inte utnyttjar resurserna fullt ut och det kan även påverka skalbarheten då ni är begränsade till den eller de specifika servrar ni hyr eller äger.
Eftersom det är ni själva som tar hand om servern innebär det full kontroll över infrastrukturen och ni kan anpassa, finjustera och optimera hur ni vill. Prestandan och tillgängligheten anses också vara konsekventa och förutsägbara – med det beror på om ni hyr servrarna eller själva har köpt dem. Ligger servrarna hos er är tillgängligheten helt ert ansvar, på gott och ont, till exempel om ett strömavbrott sker så att servern går ner. Kostnaden är däremot förutsägbar då den alltid ligger på samma nivå.
Nackdelar med serverbaserad arkitektur är att det kräver mer arbete i form av att installera, konfigurera, hantera och underhålla servrar m.m. När ni själva äger servern är utrymmet begränsat vilket gör att det krävs ännu en server för att skala och kunna hantera en högre volym.
När ni väljer vilken arkitektur som är bäst för er verksamhet är det viktigt att ta hänsyn till flera faktorer och era specifika behov.
Serverlös arkitektur passar överlag applikationer med varierande belastning och företag som vill minska sina driftskostnader genom att endast betala för den faktiska användningen. Dessutom är det ett bra alternativ för mindre bolag som har begränsade resurser och vill lägga fokus på att utveckla kod istället för hantering av infrastruktur.
Serverbaserad arkitektur är ofta bättre lämpad när applikationerna har en stabil och förutsägbar belastning, där det även finns ett behov att ha kontroll över infrastruktur och/eller prestanda. Detta gäller särskilt för applikationer som kräver hög grad av anpassning, finjustering och optimering av serverresurser.
Block QuoteTillbaka
